Czasownik
Szwedzki czasownik nie odmienia się przez osoby. Jedna forma na wszystkie: jag är, du är, vi är, de är. Dlatego zaimek jest obowiązkowy — to on niesie informację, kto wykonuje czynność.
Cztery grupy i cztery formy
| Grupa | Bezokolicznik | Teraźniejszy | Przeszły | Supinum |
|---|---|---|---|---|
| 1 | att jobba | jobbar | jobbade | jobbat |
| 2a | att ringa | ringer | ringde | ringt |
| 2b | att köpa | köper | köpte | köpt |
| 3 | att bo | bor | bodde | bott |
| 4 | att skriva | skriver | skrev | skrivit |
Grupa 2b (końcówka bezdźwięczna -te, -t) to czasowniki, których temat kończy się na k, p, s, t, x.
Nieregularne, które musisz znać na A1
| Bezokolicznik | Teraźniejszy | Przeszły | Supinum | Znaczenie |
|---|---|---|---|---|
| att vara | är | var | varit | być |
| att ha | har | hade | haft | mieć |
| att göra | gör | gjorde | gjort | robić |
| att gå | går | gick | gått | iść |
| att komma | kommer | kom | kommit | przychodzić |
| att få | får | fick | fått | dostać; móc |
| att se | ser | såg | sett | widzieć |
| att ta | tar | tog | tagit | brać |
| att äta | äter | åt | ätit | jeść |
| att dricka | dricker | drack | druckit | pić |
| att sova | sover | sov | sovit | spać |
| att säga | säger | sa | sagt | powiedzieć |
| att veta | vet | visste | vetat | wiedzieć |
| att hinna | hinner | hann | hunnit | zdążyć |
Czasowniki modalne
| Teraźniejszy | Przeszły | Znaczenie | Przykład |
|---|---|---|---|
| ska | skulle | zamiar, plan | Jag ska åka i morgon. |
| vill | ville | chcieć | Jag vill ha kaffe. |
| kan | kunde | móc, umieć | Kan du hjälpa mig? |
| måste | var tvungen att | musieć | Vi måste gå nu. |
| får | fick | mieć pozwolenie | Får jag sitta här? |
| bör / borde | borde | powinien | Du borde vila. |
| brukar | brukade | mieć w zwyczaju | Jag brukar springa. |
✓ Jag vill beställa kaffe.
✗ Jag vill att beställa kaffe.
Ale po zwykłych czasownikach att zostaje:
Jag tycker om att laga mat.
I po kommer też zostaje:
Det kommer att regna.
Tryb rozkazujący
Rozkaz to temat czasownika — to, co zostaje po odjęciu końcówki czasu teraźniejszego:
Czasowniki zwrotne
| jag | du | han/hon | vi | ni | de |
|---|---|---|---|---|---|
| mig | dig | sig | oss | er | sig |
Jag lär mig svenska · Hon känner sig trött · Vi skyndar oss
Rzeczownik
utrum — ok. 75% słów
en bil — bilen — bilar — bilarna
neutrum — ok. 25% słów
ett hus — huset — hus — husen
Forma określona (rodzajnik na końcu wyrazu)
| Warunek | Końcówka | Przykład |
|---|---|---|
| en-słowo na spółgłoskę | -en | bil → bilen |
| en-słowo na -a | -n | flicka → flickan |
| ett-słowo na spółgłoskę | -et | hus → huset |
| ett-słowo na samogłoskę | -t | äpple → äpplet |
Liczba mnoga — pięć grup
| Grupa | Kiedy | Nieokreślona | Określona |
|---|---|---|---|
| 1. -or | en-słowa na -a | flickor | flickorna |
| 2. -ar | wiele jednosylabowych en-słów | bilar | bilarna |
| 3. -er | en-słowa obce i wielosylabowe | studenter | studenterna |
| 4. -n | ett-słowa na samogłoskę | äpplen | äpplena |
| 5. — | ett-słowa na spółgłoskę i słowa na -are | hus, lärare | husen, lärarna |
Nieregularna liczba mnoga
man → män · kvinna → kvinnor · barn → barn · bror → bröder · syster → systrar · mor → mödrar · far → fäder · bok → böcker · hand → händer · fot → fötter · tand → tänder · öga → ögon · öra → öron · natt → nätter · stad → städer · land → länder
Przymiotnik
en stor bil · ett stort hus · stora bilar · den stora bilen · det stora huset · de stora bilarna
| przy en | przy ett | mnoga / określona | znaczenie |
|---|---|---|---|
| stor | stort | stora | duży |
| liten | litet | små / lilla | mały |
| ny | nytt | nya | nowy |
| gammal | gammalt | gamla | stary |
| blå | blått | blåa | niebieski |
| bra | bra | bra | dobry (nieodmienny) |
Wskazywanie
den här bilen · det här huset · de här bilarna | den där bilen · det där huset · de där bilarna
Rzeczownik zostaje w formie określonej.
Zaimki
| Podmiot | Dopełnienie | Dzierżawczy | Po polsku |
|---|---|---|---|
| jag | mig | min / mitt / mina | ja |
| du | dig | din / ditt / dina | ty |
| han | honom | hans | on |
| hon | henne | hennes | ona |
| den / det | den / det | dess | on/ona/ono (o rzeczy) |
| vi | oss | vår / vårt / våra | my |
| ni | er | er / ert / era | wy |
| de | dem | deras | oni, one |
de i dem czyta się tak samo: [dɔm]. W piśmie trzeba je rozróżniać — de jest podmiotem, dem dopełnieniem.
man = „się, ludzie”:
Hur säger man det på svenska?
sin / sitt / sina = „swój”, gdy właścicielem jest podmiot zdania:
Anna ringer sin syster (własną) kontra
Anna ringer hennes syster (cudzą).
Zdanie
Jag bor i Malmö. — podmiot, czasownik, reszta
Nu bor jag i Malmö. — okolicznik z przodu → podmiot za czasownikiem
Var bor du? — pytanie ze słowem pytającym
Bor du i Malmö? — pytanie tak/nie: czasownik pierwszy
Słowa pytające
vad · vem · var · varifrån · vart · varför · hur · när · vilken / vilket / vilka · hur mycket · hur många · hur gammal · hur länge · hur ofta
Przeczenie inte
| Typ zdania | Miejsce inte | Przykład |
|---|---|---|
| zdanie główne | ZA czasownikiem | Jag talar inte svenska. |
| czas złożony | między har a supinum | Jag har inte ätit. |
| pytanie | za podmiotem | Talar du inte svenska? |
| zdanie podrzędne | PRZED czasownikiem | …att han inte kommer. |
Tak samo zachowują się przysłówki częstotliwości: alltid, ofta, ibland, sällan, aldrig.
Spójniki
| Łączące (szyk bez zmian) | Podrzędne (inte przed czasownikiem) |
|---|---|
| och, eller, men, för, så | att, när, om, för att, eftersom, som, medan, innan |
Trzy odpowiedzi
ja — tak · nej — nie · jo — ależ tak, w odpowiedzi na pytanie przeczące
Czasy i przyszłość
| Czas | Budowa | Kiedy | Przykład |
|---|---|---|---|
| teraźniejszy | jedna forma | teraz, zwykle, plan z podanym czasem | Jag jobbar i dag. |
| preteritum | jedna forma przeszła | zamknięty czas w przeszłości | Jag jobbade i går. |
| perfekt | har + supinum | doświadczenie, skutek trwa | Jag har jobbat här i tre år. |
| zaprzeszły | hade + supinum | wcześniej niż inna przeszłość | Jag hade redan ätit. |
| przyszłość (zamiar) | ska + bezokolicznik | decyzja, plan | Jag ska ringa dig. |
| przyszłość (prognoza) | kommer att + bezokolicznik | coś się stanie samo | Det kommer att regna. |
Przyimki
| Grupa | Przyimki | Przykłady |
|---|---|---|
| czas | på, i, om, klockan, från…till, för…sedan | på måndag · i morgon · om en timme · klockan tre · för tre dagar sedan |
| miejsce | i, på, under, över, bredvid, bakom, framför, mellan | i köket · på jobbet · under sängen · bredvid fönstret |
| kierunek | till, från, genom, förbi, mot | till Stockholm · från Polen · förbi apoteket |
| inne | med, för, utan, om | med tåget · för mig · utan socker |
i — wnętrza, kraje, miasta:
i huset, i Sverige, i Malmö, i bilen.
på — instytucje, powierzchnie, wyspy, komunikacja publiczna:
på jobbet, på skolan, på Gotland, på bussen, på toaletten.
Liczby, godziny, daty
| 0–12 | noll, ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio, elva, tolv |
| 13–19 | tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton |
| dziesiątki | tjugo, trettio, fyrtio, femtio, sextio, sjuttio, åttio, nittio, hundra, tusen |
| porządkowe | första, andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde, tionde |
klockan tre (3:00) · kvart över tre (3:15) · halv fyra (3:30) · kvart i fyra (3:45) · fem i halv fyra (3:25) · fem över halv fyra (3:35)
Dni tygodnia i miesiące piszemy małą literą. Data: den tredje maj, w zapisie urzędowym 2026-05-03.
Mapa gramatyki — gdzie czego szukać
Każdy punkt odsyła do lekcji, w której jest wytłumaczony.